Följ läkarens ordination
Den som har astma har vanligtvis två sorters mediciner: en som är förebyggande och används till regelbunden underhållsbehandling och en som är luftrörsvidgande och används vid behov. Att följa läkarens ordination och regelbundet ta medicinen för underhållsbehandling är avgörande för välbefinnandet. Om man slutar med den förebyggande medicinen bara för att det känns bättre kan problemen bli värre i längden. Även om ditt barn under långa perioder är utan besvär är det viktigt att rådgöra med läkare innan doseringen ändras. Prata med ditt barn. Förklara varför det är viktigt att ta sin medicin och vad som händer om man slarvar.
Utvecklingen går framåt
Utvecklingen inom astmaforskning har kommit långt. Idag finns många bra mediciner mot astma och framtidsutsikterna för barn som har astma är goda. Det vanligaste sättet att ta medicinen är att andas in den – det gäller även små barn. När man andas in medicinen behövs inte så stor dos, effekten blir bättre och märks fortare. Om ditt barn inte klarar av att använda en pulverinhalator, vilket barn vanligtvis gör från 4-6 års ålder, kan ni använda läkemedel i sprayform tillsammans med olika hjälpmedel. Det kan du läsa mer om under rubriken Hjälpmedel. Din läkare hjälper dig att reda ut vad som passar ditt barn bäst.
Förebyggande mediciner
Förebyggande mediciner minskar den astmatiska inflammationen i luftrören och därigenom retligheten och slembildningen i luftrören. På sikt innebär det att besvären lindras och att risken för akuta besvär eller anfall blir mindre. Ofta tar det någon dag eller vecka innan man märker resultat, men det är viktigt att inte avbryta behandlingen. På samma sätt är det betydelsefullt att barnet fortsätter med medicinen även när besvären inte är så svåra. De förebyggande mediciner som är mest effektiva innehåller en liten mängd kortison. Kortison är ett hormon som redan finns i kroppen och bland annat verkar mot inflammation. Förr i tiden togs astmamedicin i tablettform och innehöll då betydligt mer kortison och kunde i värsta fall ge biverkningar. Den kortisonbehandling som idag används vid astma sker genom inhalation och det är ytterst lite kortison man får i sig. Dessutom hamnar medicinen direkt där den ska verka - i luftrören.
Hur ofta?
Inhalationskortison tas oftast morgon och kväll. Om ditt barn har lindrig astma och är i en stabil fas räcker det ofta att inhalera en gång om dagen. Är astman svårare kan inhalation fyra gånger per dag vara mer effektivt. Läkaren ordinerar den medicinering som passar bäst.
Kombinationsläkemedel
Kombinationsläkemedel innehåller både förebyggande inhalationskortison och luftrörsvidgare i samma inhalator. Inflammationen i luftvägarna dämpas samtidigt som luftrören vidgas och det blir lättare att andas. Att kombinera två olika läkemedel i samma inhalator innebär inte att effekten av något av dem minskar. Tvärtom ser forskarna positiva effekter av att läkemedlen placeras i samma inhalator. Om man har en underhållsbehandling med förebyggande inhalationskortison och luftrörsvidgare med lång effektduration var för sig kan behandlingen bli både enklare och bättre med ett kombinationsläkemedel.
Kombinationsläkemedel kan även vara ett bra alternativ för den som bara använder förebyggande inhalationskortison som underhållsbehandling och inte har kontroll på sin astma. Till exempel om man behöver ta den snabbverkande luftrörsvidgare mer än två gånger i veckan. Det finns två sorters läkemedel som kombinerar förebyggande inhalationskortison och luftrörsvidgare. Båda sorterna används för att underlätta och förbättra underhållsbehandlingen, men deras olika egenskaper gör att man rent praktiskt kan använda dem på olika sätt. Oavsett vilket kombinationsläkemedel som används behöver man komplettera med en separat snabbverkande luftrörsvidgare (med kort- eller lång effektduration) vid akuta besvär. Er läkare kan tala om vilken sorts läkemedel som passar bäst.
Luftrörsvidgande mediciner
Även om ditt barn regelbundet tar sin förebyggande medicin kan det givetvis uppstå tillfälliga besvär eller perioder av plötslig försämring. Då finns det luftrörsvidgande läkemedel som snabbt motverkar muskelkrampen i luftrören och gör det lättare att andas. Det finns även luftrörsvidgare som används vid underhållsbehandling och skyddar mot sådant som kan tänkas utlösa astmabesvären, till exempel kall luft, ansträngning eller saker man är allergisk mot.
Schema över olika typer av luftrörsvidgare
Det som skiljer de olika luftrörsvidgarna åt är hur snabbt de verkar, hur länge effekten varar och hur de används.
[A] Snabbverkande luftrörsvidgare med korteffektduration
[A] Snabbverkande luftrörsvidgare med kortvarig effekt
- Används vid akuta besvär
- Hjälper snabbt, inom 1-3 minuter
- Har kort effektduration, 3-6 timmar
Snabbverkande luftrörsvidgare med kort effektduration hjälper inom 1-3 minuter och effekten varar i 3-6 timmar. De används inte för regelbunden underhållsbehandling. Däremot fungerar de bra om man inte känner av sin astma så ofta men behöver lindring vid tillfälliga besvär.
[B] Luftrörsvidgare med enbart lång effektduration
[B] Luftrörsvidgare med enbart långvarig effekt
- Används enbart till underhållsbehandling tillsammans med förebyggande inhalationskortison, inte vid akuta behov
- Hjälper inom 20 minuter
- Har lång effektduration, minst 12 timmar
Luftrörsvidgare med enbart långvarig effekt används vid underhållsbehandling tillsammans med förebyggande inhalationskortison. Effekten kommer inom 20 minuter och varar i minst 12 timmar. De ger inte snabb lindring, utan kompletteras med en snabbverkande luftrörsvidgare vid tillfälliga behov.
[C] Snabbverkande luftrörsvidgare med lång effektduration
[C] Snabbverkande luftrörsvidgare med långvarig effekt
- Används vid underhållsbehandling tillsammans med förebyggande inhalationskortison.
- Hjälper snabbt, inom 1-3 minuter
- Har lång effektduration, minst 12 timmar
Idag finns det luftrörsvidgare som både är snabbverkande och har lång effektduration. De ger effekt redan efter 1-3 minuter och varar i minst 12 timmar. Den här sortens luftrörsvidgare används i första hand vid regelbunden underhållsbehandling tillsammans med förebyggande inhalationskortison. Tack vare den snabba effekten kan den även användas vid akuta behov.
Vilken luftrörsvidgare är rätt?
Vilken eller vilka luftrörsvidgare ditt barn behöver beror självfallet på hur svår astman är. Det viktiga är att får rätt behandling och bli symtomfri. Läkare hjälper er att reda ut det här.
Några tips
Oavsett vilken behandling ditt barn har kan man använda den snabbverkande luftrörsvidgande medicinen som ett mått på hur välkontrollerad astman är. Om ditt barn behöver använda snabbverkande luftrörsvidgare mer än två gånger i veckan är det ett tecken på att astman inte är välkontrollerad. Prata med er läkare så att ni kommer överens om vad som bör göras. Be läkaren om en skriftlig behandlingsplan som berättar vad och hur ditt barn ska göra när astman blir bättre eller sämre.
Flera långtidsstudier på personer med medelsvår kronisk astma och nedsatt lungfunktion har visat att det är bättre att komplettera förebyggande inhalationskortison med en luftrörsvidgare med lång effektduration, än att höja doserna av inhalationskortisonet. Lungfunktionen blir bättre och symtomen färre. Dessutom minskar risken för biverkningar.
Det finns även kombinationsläkemedel med både förebyggande inhalationskortison och snabbverkande luftrörsvidgare med lång effektduration i en och samma inhalator. Läs mer under kombinationsläkemedel.
Övrig behandling
Vid sidan av mediciner som inhaleras finns andra behandlingar mot astma, till exempel luftrörsvidgande tabletter och tabletter med antiinflammatoriska egenskaper. I anslutning till svåra akuta astmaanfall kan en 1-2 veckor lång behandling med kortisontabletter bli aktuell. Långtidsbehandling med kortisontabletter används i undantagsfall vid svår kronisk astma. Till skillnad från inhalationskortisonet kan tabletterna ge biverkningar och brukar därför undvikas. Det finns enstaka fall där det ämne som patienten är allergisk mot inte kan undvikas, eller där behandlingen med inhalerat kortison och luftrörsvidgare inte ger tillfredsställande resultat. Då kan man prova hyposensibilisering, vilket innebär att patienten får injektioner med små mängder av det ämne han eller hon är känslig mot, så att kroppen kan utveckla ett försvar mot det som orsakar allergin. Slemlösande mediciner, hostdämpande mediciner och antihistaminer hjälper inte mot astma.