Undvik astmaanfall helt
Det varierar från barn till barn när astman gör sig påmind. Det kan vara när det är kallt och fuktigt, när det ska lekas och busas, i förkylningstider eller kanske under pollensäsong. Att inte få luft är självklart obehagligt, speciellt för barn som kanske inte förstår eller kan förklara vad det är som händer. Men om du lär dig mer om astma och hjälper ditt barn på rätt kan ni undvika astmaanfall helt.
Hur jag märker om mitt barn har astma
Barn är individer, precis som vuxna, med olika behov, intressen och drömmar. Det är inte säkert att ditt barn har samma upplevelser som andra barn med astma. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på de första signalerna på att allt inte står rätt till. Speciellt om barnet inte är så gammalt och inte själv kan berätta hur han eller hon känner sig. Har ditt barn långvarig hosta, pip i bröstet eller känner sig onormalt trött kan det vara tecken på astma.
Pinsamt?
Tänk också på att barn inte alltid vill tala om sina sjukdomar. De tycker det är pinsamt eller är fullt upptagna med annat. Ditt barn kanske inte orkar leka så mycket med sina kompisar längre eller tycker plötsligt att det inte är lika kul med fotboll. Det kan vara varningssignaler på att allt inte står rätt till.
Natten är värst
Både hos barn och vuxna kan astman variera i svårighetsgrad. Speciellt jobbigt brukar det vara på natten. Ibland är besvären kraftiga och ibland har man inga problem alls. Även under perioder då barnet känner sig bättre är det viktigt att inte nonchalera besvären. Det är inte bra att vänja sig vid att ha lite besvär – astma som inte behandlas på rätt sätt kan ge kroniska skador på luftrören och därmed större problem i framtiden.
Vad beror astman på?
Astma orsakas av en inflammation i luftvägarna som i sin tur orsakas av en allergi eller infektion, och någon gång av skadliga ämnen i miljön. Den viktigaste faktorn är dock den ärftliga, den så kallade herediteten. Om bägge eller någon av föräldrarna har allergi är risken för att barn utvecklar astma mycket större än om den ärftliga faktorn saknas.
Omgivningens omständigheter
Hos ett barn som har astma är de inflammerade luftrören extra känsliga. Ansträngning eller faktorer i omgivningen som irriterar dem, till exempel rök, damm, avgaser och parfymer, gör att det bildas slem eller att luftrören drar ihop sig i kramp. Barnet får astmatiska besvär och det blir svårt att andas. Dessa omgivningsfaktorer, som kallas triggerfaktorer, orsakar inte astman utan utlöser besvär bara om barnet har en obehandlad eller otillräckligt behandlad astmatisk inflammation i dina luftrör.
Olika typer av astma
Astma hos barn kan bero på medfödda egenskaper, allergier och infektioner. Oavsett vilken typ av astma ditt barn har så är luftvägarna mer eller mindre känsliga för irritation så länge den astmatiska inflammationen är obehandlad. Alla med astma, vare sig man är allergisk eller inte, reagerar på så kallade triggerfaktorer, till exempel tobaksrök, damm, kall eller torr luft och ansträngning.
Tre typer av astma hos barn
Allergisk astma
Allergisk, eller så kallad atopisk astma, innebär att kroppen bildar antikroppar (IgE-antikroppar) mot ett eller flera ämnen (allergener) som den kommit i kontakt med. Allergisk astma börjar ofta i ganska tidig ålder. Ungefär en tredjedel får symtom redan under de två första levnadsåren och de flesta har utvecklat sjukdomen innan det är dags att börja skolan. Allergin kan bero på en mängd olika saker, till exempel pälsdjur, kvalster, pollen, mögel eller mat.
Icke allergisk astma med väsande andning
Barnen är inte allergiska men utvecklar väsande andning under de första levnadsåren och fortsätter att ha det under de första skolåren. Därefter försvinner oftast besvären.
Övergående pip i bröstet hos småbarn
Barnen börjar utveckla väsande andning och pip i bröstet under de två första levnadsåren i anslutning till virusinfektioner. De flesta av barnen kommer endast att ha en eller några få episoder av pipande andning och inga fortsatta symtom efter 2 – 3 års ålder.
Vad händer om mitt barn anstränger sig för mycket?
Barn gillar att vara i farten. Ibland kanske lite för mycket och det är då kroppen börjar säga ifrån. Alla människor kan bli trötta och andfådda av för mycket ansträngning, men för ett barn med astma blir det ännu jobbigare, eftersom luftvägarna redan är extra känsliga. Vid ansträngning blir andningen snabbare och djupare och luftrören kommer i kontakt med mycket torr luft. Man får kanske pip i bröstet, blir andfådd, känner tryck över bröstet eller hostar kraftigt. Hur pass dålig man känner sig kan bero på olika omständigheter. Det kan till exempel bero på hur mycket torr luft man andas in eller hur man mår för övrigt. Har ditt barn ansträngt sig för hårt och mår dåligt så se till att han eller hon tar sin luftrörsvidgande och vilar tills det känns bättre. Sedan går det oftast bra att fortsätta med det roliga. Skulle besvären inte bli bättre så kontakta läkare. Det kan tänkas att medicineringen måste ändras.
Astma och allergi
Barn har mycket spring i benen. Det märks inte minst när sommarlovet närmar sig, och det gäller vare sig de har astma eller inte. Typiskt nog är sommaren den tid då allergier brukar frodas och många barn med astma har även någon form av allergi. Självklart ska ditt barn också kunna njuta av sommarens fröjder. Frisk luft och motion är bra om man har astma. Det gäller bara att vara lite mer försiktig, få rätt medicin och undvika de värsta fällorna.
Lövträdspollen
Det är något visst med skogsutflykter på våren. Om ditt är barn allergiskt mot lövträdspollen är det viktigt att starta medicineringen tidig och helst innan lövsprickningen börjar. Lövträdspollen brukar nämligen vara som värst under blomningstiden på våren och försommaren. Den vanligaste formen är allergi mot björkpollen. Många reagerar även på pollen från al, hassel, bok och ek. Det händer också att lövträdsallergiker är känsliga för viss mat. Nötter, äpplen, stenfrukter (plommon, körsbär, hallon med mera) och råa morötter kan i värsta fall ge klåda i svalget, svullnader, nästäppa eller astma.
Gråbopollen
Gråbo är en korgblommig, flerårig växt av samma familj som blåklint, tistel, maskros, prästkrage och aster. Eftersom gråbo pollineras av vinden sprids stora mängder pollen som ofta ger allergibesvär på sensommaren. Maskros och prästkrage pollineras däremot av insekter och ger besvär vid direkt beröring. Barn med gråboallergi är ibland överkänsliga mot bland annat selleri, persilja, kamomill och koriander.
Djurallergen
De flesta barn tycker om djur. Att ha astma behöver inte betyda att man måste avstå från sällskapsdjur. Det finns en del att tänka på. Problem med djurallergier kan nämligen variera mycket. Vissa barn kan vara allergiska mot sina egna husdjur utan att märka det eftersom besvären är så lindriga. Kruxet är att en ständig kontakt med något som man bara är lite allergisk mot i längden kan på sikt orsaka en kronisk astma. För andra kanske det räcker med en lätt kontakt med någon som har djurallergen i sina kläder. Barnet kanske träffar en kompis som har ett pälsdjur hemma, eller som precis kommer från en ridtur i stallet och vips ger astman sig till känna.
Allergi mot katter är den vanligaste och oftast svåraste formen av djurallergi. Kattallergener har nämligen en förmåga att finnas nästan överallt – även i utrymmen där katter aldrig varit – och kan finnas kvar i ett hem flera år efter det att katten tagits bort. Kattallergenerna är luftburna, vilket innebär att personer som kommit i kontakt med katter kan föra med sig allergenerna hem, till skola och dagis via sina kläder, skor och väskor. Kattallergener finns gärna i heltäckningsmattor, stoppade möbler, kuddar, madrasser, gardiner och mjuka leksaker.
Kvalster
Kvalster är små spindeldjur som är så mikroskopiska att de inte går att uppfatta med blotta ögat. De lever faktiskt av dina egna hudavlagringar och tycker om varma och fuktiga miljöer. Allra bäst trivs de i sängar, där det finns gott om föda, men du kan även hitta dem i till exempel stoppade möbler och mattor. Kvalster är vanligast i södra och västra Sverige, där utomhusluften är fuktig, men alltfler hus med dålig ventilation och hög luftfuktighet gör att de börjar sprida sig mer och mer i hela landet. Mängden kvalster i bostäder är i regel störst under sensommaren och hösten.
Bi- och getingallergi
Även om barn älskar sommaren finns det vissa saker som inte är så kul. Att dela sin glass med bin och getingar till exempel, och att bli stucken känns inte alls särskilt trevligt. För de allra flesta behöver ett bi- eller getingstick inte vara något farligt. Men i värsta fall kan det förorsaka kraftiga allergiska reaktioner. Är ditt barn allergiskt ska ni självklart söka läkarvård så fort som möjligt om han eller hon blir stucken.
Mögelsvampar
Allergi förorsakad av mögelsvamp är inte speciellt vanligt utan det är snarare olika ämnen från mögel som kan irritera slemhinnor och ge besvär från ögon och luftvägar.
Andra allergener
Det finns en mängd allergiframkallande ämnen som inte är så vanliga, men givetvis lika besvärliga om du råkar vara allergisk mot dem. Exempel kan vara: sojamjöl, råkaffe, recinböna, mjöldamm, trädamm, akvarieföda, alger och kackerlackor eller andra insekter.
Astma och läkemedel
Alla med astma kan få besvär av läkemedel. Det gäller framförallt värktabletter med acetylsalisylsyra (till exempel Aspirin, Treo och Magnecyl) eller ibuprofen (till exempel Ipren, Alindrin och Naprosyn) och medicin mot högt blodtryck (så kallade beta-blockerare, till exempel Seloken). När det gäller barn och läkemedel ska man alltid vara extra försiktig. Vid minsta tveksamhet rådfråga en läkare.
Symtomtrösklar
Upplevelsen av astma kan skifta från person till person. Även ditt barn kan uppleva sin sjukdom på skilda sätt från gång till gång. Det har att göra med vad barnet utsätter sin kropp för och hur han eller hon mår för övrigt. Man kan säga att du har olika symtomtrösklar.
Normal tröskel och normal belastning
Har man astma och mår som vanligt klarar man av att utsätta sig för en viss mängd ämnen som man egentligen är överkänslig mot. Ditt barn är kanske allergiskt mot pälsdjur, men leker ändå ibland hemma hos bästa kompisen som har en katt. Bara katten håller sig i ett annat rum så går det oftast bra. Barnet når då inte upp till sin tröskel och känner inga besvär.
Ökad belastning och normal tröskel
En dag har bästisens mamma ovanligt mycket parfym på sig. Ditt barn blir irriterat, men klarar sig fortfarande utan några större besvär och har ännu en bit kvar till tröskeln. Skulle någon därefter komma in i rummet och obetänksamt nog tända en cigarett kan det mycket väl bli droppen som får bägaren att rinna över. Det är då lätt att hävda att barnet inte tål rök, men sanningen är snarare att det inte tål kombinationen av katt, parfym och tobaksrök. Det är alltså den totala mängden av irriterande ämnen som framkallar besvären.
Normal belastning och sänkt tröskel
Det kan också hända att ditt barn lever precis som vanligt och utsätter sig för den normala mängden allergiframkallande och irriterande ämnen, men har tillfälligt sämre motståndkraft på grund av trötthet, oro, infektioner eller annat. Tröskeln blir då lägre än normalt och det behövs inte så mycket för att besvären ska ge sig till känna.
Korta fakta om astma
Ordet astma betyder andnöd och den första beskrivningen av sjukdomen hittar man redan i det antika Grekland. År 131 f. Kr. skrev en grekisk filosof: ”När andningen blir försvårad genom löpning, gymnastik, ansträngning eller annat arbete kallas detta astma.” I hela världen finns det ungefär 100-150 miljoner människor som har astma. Varje decennium beräknar man att antalet fall ökar med cirka 50 procent. Astma är idag en av de mest förekommande lungsjukdomarna i västvärlden och antalet astmatiker ökar kontinuerligt. Det beror troligen på miljöfaktorer, till exempel dåligt ventilerade hus, bilavgaser eller luftförorenande industriutsläpp. I Sverige har cirka 700 000 personer, det vill säga 6-8 procent av befolkningen, astma. Inom Sverige kan man urskilja en högre förekomst av astma i de norra delarna än i de södra. Det är fler kvinnor än män som drabbas av astma. I Sverige beräknar man att 57 procent av alla som har astma är kvinnor och 43 procent är män. Under de senaste 30 åren har synen på astma och astmabehandling förändrats påtagligt, tack vare framgångsrik forskning och ökad kunskap.