Följ läkarens ordination
Den som har astma har vanligtvis två sorters läkemedel: ett som är förebyggande och används till regelbunden underhållsbehandling och ett som är luftrörsvidgande och används vid behov. Att följa läkarens ordination och regelbundet ta medicinen för underhållsbehandling är avgörande för välbefinnandet. Om man slutar med den förebyggande medicinen bara för att det känns bättre kan problemen bli sämre i längden. Även om du under långa perioder är utan besvär är det viktigt att rådgöra med läkare innan doseringen ändras.
Förebyggande mediciner
Förebyggande mediciner minskar den astmatiska inflammationen i luftrören och därigenom retligheten och slembildningen i luftrören. På sikt innebär det att dina besvär lindras och att risken för akuta besvär eller anfall blir mindre. Ofta tar det några dagar till veckor innan du märker resultat, men det är viktigt att inte avbryta behandlingen. På samma sätt är det betydelsefullt att du fortsätter med medicinen även när besvären inte är så svåra.
De förebyggande mediciner som är mest effektiva innehåller en liten mängd kortison. Kortison är ett hormon som redan finns i kroppen och bland annat verkar mot inflammation. Förr i tiden togs astmamedicin i tablettform och innehöll då betydligt mer kortison och kunde i värsta fall ge biverkningar. Den kortisonbehandling som idag används vid astma sker genom inhalation och det är ytterst lite kortison du får i dig. Dessutom hamnar medicinen direkt där den ska verka - i dina lungor. Förmodligen får du börja med en högre dos för att sedan trappa ner när astman är under kontroll. Skulle besvären bli värre igen så ökar man dosen på nytt.
Inhalationskortison tas oftast morgon och kväll. Om du har lindrig astma och är i en stabil fas räcker det ofta att du inhalerar en gång om dagen. Är din astma svårare kan inhalation fyra gånger per dag vara mer effektivt. Din läkare ordinerar den medicinering som passar dig.
Luftrörsvidgande mediciner
Även om du är noga med att ta din förebyggande medicin kan det givetvis uppstå tillfälliga besvär eller perioder av plötslig försämring. Då finns det luftrörsvidgande läkemedel som snabbt motverkar muskelkrampen i luftrören och gör det lättare för dig att andas. Det finns även luftrörsvidgare som används vid underhållsbehandling och skyddar mot sånt som kan tänkas utlösa dina astmabesvär, till exempel kall luft, ansträngning eller saker du är allergisk mot.
Det som skiljer de olika luftrörsvidgarna åt är hur snabbt de verkar, hur länge effekten varar och hur de används.
[A] Snabbverkande luftrörsvidgare med kort effektduration
- Används vid akuta besvär
- Hjälper snabbt, inom 1-3 minuter
- Har kort effektduration, 3-6 timmar
Snabbverkande luftrörsvidgare med kort effektduration hjälper inom 1-3 minuter och effekten varar i 3-6 timmar. De används inte för regelbunden underhållsbehandling. Däremot fungerar de bra för dig som inte känner av din astma så ofta men behöver lindring vid tillfälliga besvär.
[B] Luftrörsvidgare med enbart lång effektduration
- Används enbart till underhållsbehandling tillsammans med förebyggande inhalationskortison, inte vid akuta behov
- Hjälper inom 20 minuter
- Har lång effektduration, minst 12 timmar
Luftrörsvidgare med enbart långvarig effekt används vid underhållsbehandling tillsammans med förebyggande inhalationskortison. Effekten kommer inom 20 minuter och varar i minst 12 timmar. De ger inte snabb lindring, utan kompletteras med en snabbverkande luftrörsvidgare vid tillfälliga behov.
[C] Snabbverkande luftrörsvidgare med lång effektduration
- Används vid underhållsbehandling tillsammans med förebyggande inhalationskortison.
- Hjälper snabbt, inom 1-3 minuter
- Har lång effektduration, minst 12 timmar
Idag finns det luftrörsvidgare som både är snabbverkande och har lång effektduration. De ger effekt redan efter 1-3 minuter och varar i minst 12 timmar. Den här sortens luftrörsvidgare används i första hand vid regelbunden underhållsbehandling tillsammans med förebyggande inhalationskortison. Tack vare den snabba effekten kan du även använda den vid akuta behov.
Vilken luftrörsvidgare är rätt?
Vilken eller vilka luftrörsvidgare du behöver beror självfallet på hur svår din astma är. Det viktiga är att du får rätt behandling så att du blir symtomfri. Din läkare hjälper dig att reda ut det här.
Några tips!
- Oavsett vilken behandling du har kan du använda den snabbverkande luftrörsvidgande medicinen som ett mått på hur välkontrollerad din astma är. Om du behöver använda din snabbverkande luftrörsvidgare mer än två gånger i veckan för att du känner av symtom, är det ett tecken på att din astma inte är välkontrollerad. Då ska du prata med din läkare så att ni kommer överens om vad du bör göra. Be din läkare om en skriftlig behandlingsplan som berättar vad och hur du ska göra när din astma blir bättre eller sämre.
- Flera långtidsstudier på personer med medelsvår kronisk astma och nedsatt lungfunktion har visat att det är bättre att komplettera förebyggande inhalationskortison med en luftrörsvidgare med lång effektduration, än att höja doserna av inhalationskortisonet. Lungfunktionen blir bättre och symtomen färre. Dessutom minskar risken för biverkningar.
- Det finns även kombinationsläkemedel med både förebyggande inhalationskortison och snabbverkande luftrörsvidgare med långvarig effekt i en och samma inhalator.
Kombinationsläkemedel
Kombinationsläkemedel innehåller både förebyggande inhalationskortison och luftrörsvidgare i samma inhalator. Inflammationen i luftvägarna dämpas samtidigt som luftrören vidgas och det blir lättare att andas. Att kombinera två olika läkemedel i samma inhalator innebär inte att effekten av något av dem minskar. Tvärtom ser forskarna positiva effekter av att läkemedlen placeras i samma inhalator.
Om du har en underhållsbehandling med förebyggande inhalationskortison och luftrörsvidgare med lång effektduration var för sig kan din behandling bli både enklare och bättre med ett kombinationsläkemedel. Kombinationsläkemedel kan även vara ett bra alternativ för dig som bara använder förebyggande inhalationskortison som underhållsbehandling i adekvat dos men ändå inte har kontroll på din astma. Till exempel om du behöver ta din snabbverkande luftrörsvidgare mer än två gånger i veckan.
Det finns två sorters läkemedel som kombinerar förebyggande inhalationskortison och luftrörsvidgare. Båda sorterna används för att underlätta och förbättra din underhållsbehandling, men deras olika egenskaper gör att man rent praktiskt kan använda dem på olika sätt.
Singelterapi? Prata med din läkare om vilken sorts läkemedel och vilken behandlingskoncept som som passar dig bäst.
Övrig behandling
Vid sidan av mediciner som inhaleras finns andra behandlingar mot astma, till exempel luftrörsvidgande tabletter och tabletter med antiinflammatoriska egenskaper. I anslutning till svåra akuta astmaanfall kan en 1-2 veckor lång behandling med kortisontabletter bli aktuell. Långtidsbehandling med kortisontabletter används i undantagsfall vid svår kronisk astma. Till skillnad från inhalationskortisonet kan tabletterna ge biverkningar och brukar därför undvikas. Det finns enstaka fall där det ämne som patienten är allergisk mot inte kan undvikas, eller där behandlingen med inhalerat kortison och luftrörsvidgare inte ger tillfredsställande resultat. Då kan man prova hyposensibilisering, eller allergivaccination vilket innebär att patienten får injektioner med små mängder av det ämne han eller hon är känslig mot, så att kroppen kan utveckla ett försvar mot det som orsakar allergin. Slemlösande mediciner, hostdämpande mediciner och antihistaminer hjälper inte mot astma.