Olika sorters mediciner

Det finns tre sorters astmamediciner, förebyggande, luftrörsvidgande och så kallade kombinationsläkemedel. Det vanligaste är att de inhaleras i pulverform genom munnen. Inhalatorer är lätta att använda men det är viktigt att du lär dig använda rätt teknik. Medicinerna är nämligen så finfördelade och lätta att du oftast inte känner om du fått dem i dig. Flera sorter har heller ingen smak eller lukt.

Förebyggande medicin

Förebyggande astmamedicin innehåller kemiskt framtagna glukokortikosteroider med en god säkerhetsprofil i jämförelse med kortison. Dessa är själva grunden i en trygg och bra astmabehandling och  tar hand om den bakomliggande orsaken till astman, den kroniska inflammationen i luftrören. Glukokortikosteroider är ett krångligt namn och därför säger vi oftast "inhalationskortison" . Förebyggande inhalationskortison ska tas regelbundet. Det ska tas även när man mår bra eftersom inflammationen i luftvägarna alltid är aktiv, oavsett om man märker den eller ej. Följ därför alltid din läkares ordination så du håller inflammationen i schack. Hoppar du över inhalationskortisonet kan dina lungor och luftrör ta skada, och du riskerar att astman blir värre med tiden.

Du har kanske hört talas om kortison som någonting man ska vara försiktig med, eller till och med rädd för? Det är både rätt och fel. Man ska vara försiktig med alla läkemedel, men du behöver inte vara rädd för kortison. Kortison är samma sak som kortisol – ett hormon som finns naturligt inom dig och som behövs för att du ska kunna leva. Kortisol produceras i dina binjurar och din kropp använder det till många bra saker, bland annat till att stoppa inflammationer. Det är en sorts steroid men har ingenting med anabola steroider att göra och påverkar inte dina hormoner. Kortison används i en mängd moderna läkemedel, till exempel allergimediciner. Många av dem är receptfria.

Förr i tiden togs astmamediciner som tabletter och sprutor. De innehöll en stor mängd kortison eftersom medicinen måste spridas i hela kroppen (via magen och blodet) innan rätt mängd hamnade i lungorna. Kortison i så stora mängder kunde ge allvarliga biverkningar. Tack vare bättre kunskap och teknik behöver du inte vara rädd för att dagens inhalationskortison ska ge dig allvarliga biverkningar. Moderna astmamediciner innehåller bara en liten mängd kortison som hamnar direkt där det ska verka – i dina lungor och luftvägar.

Som med alla andra mediciner ska du inte ta mer än du behöver och alltid eftersträva lägsta optimala dos. Be att få en skriftlig behandlingsplan av din läkare. Då vet du hur du ska ta din medicin så att du alltid får den mängd som behövs vid olika tillfällen och perioder.

Luftrörsvidgande medicin

Luftrörsvidgande mediciner tas med hjälp av inhalatorer, precis som förebyggande mediciner. Luftrörsvidgare motverkar muskelkrampen och öppnar upp luftrören så det blir lättare att andas. Det finns olika sorter, snabbverkande med kort effektduration, snabbverkande med lång effektduration och sådana med enbart lång effektduration. De som är snabbverkande används vid tillfälliga besvär, det vill säga när du känner av astman. Du ska alltid bära din snabbverkande luftrörsvidgare med dig och ha den nära till hands, så att även andra människor kan hitta den om du någon gång skulle behöva hjälp. Luftrörsvidgare med lång effektduration används  i förebyggande syfte som skydd mot till exempel kall luft eller saker du är känslig för och alltid tillsammans med inhalationskortison..

Kombinationsläkemedel

Kombinationsläkemedel innehåller både förebyggande och luftrörsvidgande medicin i en och samma inhalator. De används till regelbunden underhållsbehandling och har i många fall bättre effekt än förebyggande och luftrörsvidgare var för sig. Samtidigt är de lite lättare att hålla reda på.

Biverkningar

Risken för biverkningar av astmamediciner är liten. Förebyggande mediciner kan ge lätt halsirritation, hosta eller heshet. Luftrörsvidgande mediciner kan ge hjärtklappning och darrningar (oftast som lättare biverkningar) de första veckorna. Besvären är normalt övergående och minskar med tiden om du fortsätter din behandling. Har du svåra besvär av biverkningar ska du prata med din läkare. Det kan hjälpa att ändra din dos och hur ofta du tar medicinen. Det kan också finnas andra mediciner som passar dig bättre. Sluta aldrig att ta din medicin utan att prata med din läkare först.