logotyp www.astma.com

Prata med din doktor – det hjälper

Om du misstänker att du har astma ska du prata med en läkare så snart som möjligt. Ju tidigare du får behandling desto större är chansen att du blir riktigt bra. Om du går länge utan behandling finns risken att astman blir värre.

 

Om du redan vet att du har astma ska du fortsätta gå regelbundet till din doktor, minst en gång om året. Då ser du till att du alltid har rätt behandling. Astman förändras nämligen med tiden och kan variera ganska mycket från år till år.

 

Du behöver inte tycka det är läskigt att gå till doktorn för din astma. Ingen av undersökningarna är obehaglig eller gör ont. Förbered dig så blir det lite lättare. Skriv ner alla funderingar du har och var inte rädd för att ställa frågor. Berätta allt vad doktorn frågar efter om dig själv och astman. Det kan till exempel gälla om det finns andra i familjen som har astma eller allergi, hur du bor, om du har husdjur eller om du röker. Sånt behöver doktorn veta för att kunna ge dig rätt behandling.

 

Så här går det till

Du får prata med en läkare eller en astmasjuksköterska. De har några olika sätt att bedöma om du har astma, och vilken sorts astma du har.

 

En spirometriundersökning är det allra bästa sättet att kontrollera din lungfunktion. Du får andas i en apparat som ger detaljerade värden över dina lungvolymer och luftflöden, och därmed en tydlig bild av din astma. Det kan också hända att du får göra regelbundna PEF-mätningar hemma. PEF är ett enklare sätt att kontrollera dina lungor. Med en liten apparat mäter du hur snabbt du kan andas ut, och noterar sedan dina resultat.

 

Ett annat sätt att kolla om du har astma är ett ansträngningstest. Då får du göra olika övningar för att se hur det påverkar dina luftrör. Det kan också hända att läkaren vill göra en luftvägsprovokation. Det betyder att du får andas in ett retande ämne för att man sedan ska kunna bedöma hur känsliga dina luftrör är.

 

Det kan också tänkas att du får vara med om ett så kallat pricktest för att se om du är allergisk mot någonting. Då droppar sköterskan olika allergiframkallande ämnen på din hud och sticker sedan små, små hål i ytligaste huden under dropparna för att se hur du reagerar. Det gör inte ont, men det kan klia en smula. Ett vanligt blodprov kan också ingå i undersökningen.