Vad är astma egentligen?

Astma är en kronisk inflammation i dina luftvägar. Kronisk betyder att den alltid finns där - även när du tar din medicin och även när du inte märker av din astma. Inflammationen gör att dina luftvägar blir extra känsliga för olika saker, till exempel pollen (eller andra saker du är allergisk mot), fysisk ansträngning, kall och fuktig luft eller förkylningar. Det är därför du ibland får svårt att andas, till exempel när du gympar eller solar på en sommaräng. Det kallas för ett astmaanfall.

När du får ett astmaanfall händer några olika saker i dina luftvägar. Musklerna runt luftstrupen krampar så att andningsvägarna blir trängre. Samtidigt svullnar slemhinnan och producerar segt slem. När andningsvägarna blir trängre känns det jättejobbigt att andas samtidigt som det piper och väser i luftrören.

Man kan ha astma utan att nånsin ha fått ett riktigt astmaanfall med andningssvårigheter. Om du är förkyld jämt och ständigt eller ofta har långvarig irriterande hosta med slem kan det också vara tecken på astma.

Om du pratar med din läkare så att du får bra behandling för din astma ska du aldrig behöva få ett astmaanfall. Idag är kunskapen om astma så stor och medicinerna så bra att målet med behandlingen är att man ska slippa sina astmabesvär helt och hållet. Det har Socialstyrelsen bestämt så det kan du och din läkare också ha som mål.

Fyra olika sorter

Det finns fyra olika sorters astma och beroende på vilken sort du har gör den sig påmind vid olika tillfällen.

Besvären vid allergisk astma utlöses av saker man är allergisk mot, till exempel pollen, husdjur eller mat.

Icke allergisk astma beror främst på en ökad känslighet för irritation i luftvägarna. Besvär vid icke allergisk astma utlöses av bland annat luftvägsinfektioner, ansträngning, kall och fuktig luft, starka dofter och stress. Även läkemedel, till exempel värktabletter, kan utlösa astman. Icke allergisk astma är vanligast efter 40 års ålder.

Infektionsutlöst astma ger sig till känna vid förkylningar, influensa och andra infektioner (infektionsutlöst astma är den vanligaste formen hos barn men växer ibland bort före tonåren).

Vid astma kan man ha ansträngningsutlösta besvär som orsakas av fysisk ansträngning, eller av häftigare andning i samband med ansträngning. Här är det viktigt att tänka på att lösningen på problemen inte är att låta bli att använda kroppen. Tvärtom. Ju bättre kondition man har, desto lättare blir det att hantera astmabesvären. Dessutom blir det lättare att upptäcka eventuella försämringar snabbare och åtgärda dem i tid. Om du har astma, se till att du har bra behandling och att du värmer upp försiktigt under 15 minuter innan du motionerar så ska det inte vara något problem. Ska du träna i riktigt kall luft kan det underlätta om du använder en speciell ansiktsmask som kallas värmeväxlare, eller sätter en halsduk över näsa och mun.

Då astman är välkontrollerad med förebyggande medicinering leder ansträngning inte till astmabesvär.

Man kan ha en eller flera sorters astma, men symtomen är i stort desamma. Luftrören piper, man får hosta med segt slem och det blir jobbigt att andas. Symtomen beror på att inflammationen i luftvägarna gör att luftrören krampar och drar ihop sig samtidigt som slemhinnan svullnar och producerar stora mängder slem.