Astma hos barn

Var uppmärksam på varningssignaler

Det varierar från barn till barn när astman gör sig påmind. Det kan vara när det är kallt och fuktigt, när det ska lekas och busas, i förkylningstider eller kanske under pollensäsong.

Barn vill inte alltid tala om sina sjukdomar. De kanske tycker det är pinsamt, eller är fullt upptagna med annat. Ditt barn kanske inte orkar leka så mycket med sina kompisar längre eller tycker plötsligt att det inte är lika kul med fotboll. Det kan vara varningssignaler på att allt inte står rätt till.

Att inte få luft är obehagligt, speciellt för barn som kanske inte förstår eller kan förklara vad det är som händer. Men om du lär dig mer om astma och hjälper ditt barn på rätt sätt kan ni undvika astmaanfall.

Symtom på astma hos barn

Symtomen på astma kan variera från barn till barn. Åldern har också betydelse.

Vid småbarnsåldern, 0-3 år, kan du märka att barnet ofta är förkylt och att det tar lång tid innan det går över. Barnet kan besväras av långvarig hosta även om förkylningen gått över. Ibland kan du märka en pipande, väsande andning.

Hos äldre barn, 3-15 år, kan du märka samma symtom som ovan, och även att barnet vaknar upp på natten med hosta. Äldre barn är ofta fysiskt aktiva. Därför kan du märka att barnet inte har samma ork som kompisarna. Kanske drabbas barnet av plötslig hosta när hen leker och springer, och måste ta en paus.

Natten är värst

Både hos barn och vuxna kan astmasymtomen variera i svårighetsgrad när den är obehandlad eller inte tillräckligt behandlad. Speciellt jobbigt brukar det vara på natten och tidigt på morgonen vid 3-4 tiden. Ibland är besvären kraftiga och ibland har man inga problem alls.

Även under perioder då barnet känner sig bättre är det viktigt att inte nonchalera besvären. Det är inte bra att vänja sig vid att ha lite besvär – astma som inte behandlas på rätt sätt kan ge kroniska skador på luftrören och därmed större problem i framtiden.

Vad beror astman på?

Astma orsakas av en inflammation i lungornas luftrör. Inget vet varför denna inflammation startar, och varför vissa får astma. Men miljö- och ärftliga faktorer spelar in. Om bägge eller någon av föräldrarna har allergi är risken mycket större.

Triggerfaktorer – saker som orsakar astmabesvär

Hos ett barn som har astma är de inflammerade luftrören extra känsliga. Vissa saker gör att det bildas slem eller att luftrören drar ihop sig i kramp. Sådana saker kallas triggerfaktorer. De gör så att barnet får astmatiska besvär och det blir svårt att andas.

Exempel på triggerfaktorer:

• Ansträngning
• Kall eller torr luft
• Rök
• Damm
• Avgaser
• Parfymer

Dessa faktorer orsakar inte astman – de utlöser besvär. Men bara om barnet har en obehandlad eller otillräckligt behandlad astma. Därför är det viktigt att fånga upp sådana tecken och prata med barnets läkare.

Tre typer av astma hos barn

Allergisk astma

Allergisk astma kallas ibland atopisk astma. Det innebär att kroppen börjar bilda antikroppar (IgE-antikroppar) när de utsätts för ett allergen, till exempel björkpollen. Dessa antikroppar cirkulerar i blodet och i luftvägarna med våra vita blodkroppar, och man kan ha dem utan några som helst allergiska eller astmatiska symtom. Det heter då att man är sensibiliserad mot ett visst allergen men ännu inte utvecklat någon allergi eller astma.

Senare kan det dock hända att en allergisk reaktion utlöses eller astman debuterar. Då sker en reaktion mellan allergenet och de tidigare bildade antikropparna som finns i kroppen.

Allergisk astma börjar ofta i ganska tidig ålder. Ungefär en tredjedel får symtom redan under sina två första år. De flesta har utvecklat sjukdomen innan det är dags att börja skolan. Allergin kan i sig bero på en mängd olika saker, till exempel:

• Pälsdjur
• Kvalster
• Pollen
• Mögel
• Vissa sorters mat

Icke-allergisk astma med väsande andning

Vid denna typ av astma är barnet inte allergiskt, men utvecklar väsande andning under de första levnadsåren. Det fortsätter under de första skolåren. Därefter försvinner oftast besvären.

Förkylningsastma

Vid förkylningsastma börjar barnet utveckla väsande andning och pip i bröstet under de två första levnadsåren i anslutning till virusinfektioner. De flesta har bara en eller några få episoder av pipande andning och inga fortsatta symtom efter 2 – 3 års ålder.

Svår astma hos barn

Barn kan också ha svår astma. Den skiljer sig i flera avseenden från svår astma hos vuxna. Därför är det mycket viktigt att ha en bra dialog med barnens läkare, oavsett om det är en läkare på vårdcentral eller en barnläkare.

Behandling av svår barnastma

Barn som har svår astma behandlas i princip med samma grundmediciner som vuxna med svår astma. Men detta kräver justeringar, dosanpassningar och täta återbesök hos läkare. Även de nya biologiska läkemedlen har visat sig ha en god effekt även på barn, men det är inte alla biologiska astmaläkemedel som får användas på barn, eftersom man ännu inte har gjort tillräckligt många behandlingsstudier med dem.

Vad händer om mitt barn anstränger sig för mycket?

Barn gillar att vara i farten. Det är då kroppen kan säga ifrån om hen har astma. Alla människor kan bli trötta och andfådda av ansträngning, men för ett barn med astma blir det ännu jobbigare. Tröttheten kommer tidigare eftersom luftvägarna kan vara känsliga vid för hård ansträngning och dra ihop sig.

Vid ansträngning andas vi genom munnen. Andningen blir snabbare och djupare och luftrören kommer i kontakt med mycket torr luft eftersom de normalt ska fuktas genom näsandning. Barnet får kanske pip i bröstet, blir andfådd, känner tryck över bröstet eller hostar kraftigt. Hur pass dålig hen känner sig kan bero på olika omständigheter. Det kan till exempel bero på hur mycket torr luft hen andas in eller hur hen mår för övrigt.

Om ditt barn har astma och mår dåligt under eller efter ansträngning på grund av astmasymtom, se till att hen tar sin luftrörsvidgande och vilar tills det känns bättre. Sedan går det oftast bra att fortsätta med det roliga. Skulle besvären inte bli bättre så kontakta läkare. Då måste medicineringen troligen optimeras eller ändras.

Astma och läkemedel

Alla med astma kan få besvär av läkemedel. Det gäller framförallt värktabletter med acetylsalisylsyra (till exempel Aspirin, Treo och Magnecyl) eller ibuprofen (till exempel Ipren, Alindrin och Naprosyn) och medicin mot högt blodtryck (så kallade beta-blockerare, till exempel Seloken).

När det gäller barn och läkemedel ska man alltid vara extra försiktig. Vid minsta tveksamhet, rådfråga en läkare.