Ansträngningsastma och träning

Ansträngningsastma brukar ge andningsbesvär eller liknande symtom vid ansträngning. Besvären kommer vanligtvis efter 5–10 minuter, men kan också dyka upp efter träningen.

Vad händer i kroppen?

När du anstränger dig andas du snabbare, genom munnen i stället för genom näsan. Då kommer torr luft in i luftrören, som drar ihop sig. Därför kan du bli hostig och få svårt att andas.

Ansträngningsastma är oftast tecken på att din astma inte är välkontrollerad i grunden. Men det kan bli bättre med förebyggande medicinering som inhalationskortison. Så kontakta läkare och ta kontroll över din astma. Då kan du få rätt behandling och medicin, så att du förhoppningsvis kan syssla med den idrott du gillar bäst.

Trots ansträngningsastma – träning är bra

Det är faktiskt bra att röra på sig så mycket som möjligt om man har astma. Många idrottsmän presterar toppresultat gång på gång – trots att de har astma. Fysisk träning ger nämligen bättre kondition och en bra kondition gör att du mår bättre. Och då minskar din ansträngningsastma.

Positiva effekter av träning

Förutom att det är kul så finns det en rad positiva saker med att träna och motionera. Till exempel:

• Ditt syreupptag ökar.
• Dina symtom på ansträngningsastma minskar.
• Din lungfunktion blir stabil.
• Du får en bättre livskvalitet.

Vilken träning passar mig med astma?

Det viktiga är att hitta en träning som du gillar och känner att du klarar av. Träning där man varvar ansträngning med vila brukar vara bra, till exempel intervallträning med växelvis snabb löpning och joggning. Men det viktigaste är att du tycker att träningsformen är kul! Prova dig fram, och prata med din läkare om du vill ha råd.

Vilken träning passar inte mig med astma?

Dykning med dykutrustning är den enda träningsformen som man bestämt brukar avråda från. Tryckluften och gasblandningarna som används vid dykning är torra och kalla. Det kan irritera luftrören och leda till en allvarlig astmaattack. Du kan däremot dyka med snorkel i grundare vatten och simbassänger.

Det finns även vissa aktiviteter, miljöer och omständigheter som ger en ökad risk för astmabesvär:

• Ansträngning i kyla (till exempel längdskidåkning).
• Ansträngning i miljöer som kan irritera dina luftrör (till exempel simning).
• Uthållighetssporter (till exempel fotboll och långdistanslöpning).
• Träning under pågående förkylning.

Lyssna på din kropp, var uppmärksam på dina symtom, och prata med din läkare om du behöver hjälp.

Träna med pollenallergi

Om din astma utlöses av pollenallergi så kan en löprunda utomhus på våren sätta igång ett astmaanfall. Då kan det vara bättre att ägna dig åt en annan sorts träning tills pollensäsongen är över. Såvida du inte är helt säker på att din behandling fungerar. Då är det bara att köra.

Tänk på det här när du tränar med astma

• Se till att ha bra behandling och en välkontrollerad astma innan du anstränger dig för mycket.
• Värm upp ordentligt innan du börjar träningen. En kvart är lagom.
• Du kan behöva ta din en luftrörsvidgande medicin cirka 15 minuter före träningen. Fråga din läkare om råd.
• Träna när det är kallt ute? En köldskyddsmask med värmeväxlare kan underlätta.
• Låt dagsformen avgöra träningens intensitet.
• Träna gärna i intervaller, med inlagda pauser.
• Att dricka vatten är bra. Vätska motverkar uttorkning av luftvägarna.
• Känner du av dina besvär med ansträngningsastma? Minska tempot.

När bör jag avbryta träningen?

Om du får problem med andningen efter ansträngning så bör du avbryta träningen, ta din snabbverkande luftrörsvidgande medicin och sedan sätta dig ner tills symtomen lättar. Bäst är att sitta med armbågarna mot knäna eftersom det underlättar andningen. Efter ungefär en kvart kan du ofta återgå till träningen. Har besvären inte gått över är det bäst att avbryta träningen helt.