Besväras du av astma?

Astma finns i varierande grad och alla människor upplever sina besvär olika. Om du lider av okontrollerad astma kan det påverka och begränsa din vardag. Det är alltid bra att veta så mycket som möjligt om sin astma för att kunna behandla den på rätt sätt. Det kan vara så att du har svår astma som behöver utredas och behandlas av en specialist inom lungmedicin eller allergologi. På den här sidan får du tips på hur du kan gå till väga för att få vård och även göra en självskattning av dina besvär.

Testa dig själv

För att förstå hur stora dina besvär är och hur de påverkar din vardag kan du göra vårt självtest.

Om astma

Astma är en inflammatorisk luftvägssjukdom som orsakar ökad känslighet i luftvägarna och yttrar sig ofta genom anfall eller tillfällen av andnöd. Det är en vanlig kronisk sjukdom och i Sverige har ca 10% av befolkningen astma i någon form. Något fler kvinnor än män drabbas. Även om sjukdomen oftast är kronisk kan astma variera över tid, och hos en del personer även övergå till att inte märkas och vara helt utan symtom.

Vad är svår astma?

Cirka 4 % av alla med astma lider av svår astma. Det innebär återkommande, svåra astmasymtom och besvär trots att man får ordinerad behandling. Detta kan bero på att medicineringen inte efterföljs på rätt sätt eller att behandlingen behöver justeras.

Trots att det finns goda möjligheter till behandling är det 30-40% av alla personer med astma som uppnår fullgod astmakontroll.
Tecken på okontollerad astma
- Host, slem, pip och väs i bröstet
- Trötthet
- Luftvägssymtom kopplat till triggerfaktorer såsom rök, avgaser, starka dofter, kall eller fuktig luft, virusinfektion och fysisk ansträngning
- Nattliga uppvaknanden på grund av astma
- Ökad användning av vid behovsmedicinering
- Försämring av astma eller förvärrade astmasymtom senaste året
- Frånvaro från skola eller arbete på grund av astmasymtom
- Behandling med kortisontabletter vid en astmaattack

Ett läkarbesök kan innebära en ökad livskvalitet

Det finns hjälp och behandling att få mot svår astma, men det är viktigt att besöka en läkare. Vilken typ av behandling som är bäst för dig är beroende av just dina symtom och vilken grad av astma du har.

På många vårdcentraler finns så kallade astmamottagningar med sjuksköterskor som är specialiserade på astma och som kan förklara sjukdomen och hur läkemedel fungerar. Om det inte finns någon astmasjuksköterska på vårdcentralen brukar man få träffa en läkare.

Målet med en behandling

Det kan vara bra att veta vad målet med en astmabehandling är, så du kan bilda dig en uppfattning hur det står i relation till din situation idag. Det kan även göra det tydligare om du behöver komma vidare i din kontakt med vården och t e. träffa en specialist. Så här skriver läkemedelsverket om målet med en
behandling.

En optimalt behandlad och kontrollerad vuxen patient med astma innebär att man ska:

Vara symtomfri under dygnets alla timmar.
Ha normal lungfunktion.
Inte ha någon begränsning i dagliga aktiviteter eller fysiska aktiviteter.
Inte ha störande biverkningar av behandlingen.
Inga försämringsperioder.

Många med astma kan må bättre

Flera studier och rapporter har visat att personer med svår astma sällan är insatta i sin sjukdom. En del vet t ex inte om att de har rätt att träffa en specialist i lungmedicin (bara 1 av 5 patienter med svår astma träffar en specialistläkare) och att det är möjligt att minska användningen av kortisontabletter.

Träffa en specialist

Majoriteten av de som lider av astma har en mildare form med hanterbara symtom och besvär. Då behandlas du oftast i primärvården, alltså hos din lokala vård- eller hälsocentral. Om du har svår astma kan du behöva undersökas av en specialistläkare på lungsjukdomar, en lungläkare eller en allergolog som är specialist på allergiska sjukdomar. För att träffa en sådan specialist behöver du en remiss som du får av din läkare på vårdcentralen.

Egenremiss
I flera regioner har patienter även möjlighet att lämna in en egenremiss för att få träffa en specialist.

Läs mer på 1177 om vilka regioner som erbjuder egenremiss och hur det fungerar.

Symtom okontrollerad astma

Nedan hittar du typiska symtom för okontollerad astma. Om något eller flera av dessa symtom är svårkontrollerade eller begränsar ditt liv på något sätt kan du lida av svår astma.

Hosta
Slem, pip och/eller väs i bröstet
Frånvaro från arbete/utbildning
Behov av kortisontabletter
Begränsningar i vardagen
Begränsningar till sociala aktivitet
Snabbverkande luftrörsvidgande medicin
Trötthet, svaghet och minskad energi
Begränsningar fysisk aktivitet
Sömnrubbningar
Återkommande astmaattacker

Läs mer om symtom och besvär

Utförligare om symtom vid svår astma

Hosta
Särskilt vid nattetid eller tidigt på morgonen. Hostan kan vara ihållande och kan ibland vara värre under fysisk aktivitet.

Slem, pip och/eller väs i bröstet
Detta är vanligt vid astma och kan vara extra märkbart under astmaattacker.

Snabbverkande luftrörsvidgande astmamedicin
Personer med svår astma kan behöva använda sina inhalatorer oftare än man brukar för att lindra sina symtom.

Trötthet, svaghet och minskad energi
På grund av den ökade ansträngningen som krävs för att andas kan personer med svår astma känna sig trötta och svaga.

Begränsningar fysisk aktivitet
Astmasymtom kan begränsa förmågan att delta i fysisk aktivitet.

Snabb andning
Andningen kan bli snabbare än normalt, särskilt under astmaattacker.

Svårigheter att sova
Astma kan förvärras på natten, vilket kan leda till sömnlöshet eller nedsatt sömnkvalitet.

Många upplever även

Frånvaro från arbete/utbildning
Att behöva bli sjukskriven för sin astma kan påverka ekonomin och leda till missade studier.

Begränsningar i sociala aktiviteter
Astma kan begränsa en persons deltagande i sociala aktiviteter på grund av risken för astmaattacker eller den fysiska ansträngningen som krävs. Dessutom kan den sociala isoleringen på grund av symtomen och rädslan för att få en astmaattack begränsa deltagandet i sociala sammanhang.

Begränsningar i vardagen
Svår astma kan göra det svårt att utföra vardagliga aktiviteter som att gå uppför trappor, bära tunga saker eller till och med utföra enklare uppgifter som att städa eller laga mat. Symtomen på astma kan leda till trötthet och fysisk utmattning, vilket kan göra det svårt att hantera vardagen.

Depression
Att leva med en kronisk sjukdom som svår astma kan vara kämpigt och det är viktigt att vara medveten om sambandet mellan astma och psykisk ohälsa för att kunna söka rätt stöd och behandling.

Ett viktigt steg till en förbättrad livskvalitet kan vara att ta kontakt med en läkare eller astmasjuksköterska

Anhörig till någon med astma?

Att träffa en läkare eller astmasjuksköterska kan vara viktigt för en person med svår astma. Om den du känner inte redan har en kontakt med vården är det en viktig sak du kan hjälpa till med att etablera.

Det kan vara utmanande och påfrestande att leva med svår astma. Därför är det bra om du som närstående också lär dig om vad astma är och hur det påverkar kroppen för att vara mer förstående och kunna hjälpa till på rätt sätt. Det kan t ex vara bra att känna till symtomen och om det finns några speciella situationer som triggar just din närståendes astma.

Svår astma kan sträcka sig långt bortom de fysiska symtomen och påverka en persons
livskvalitet på olika sätt

Ta kontroll över din astma

Diagnos av astma

Ju snabbare du kan få en diagnos, desto mindre problem blir det i framtiden.

Behandling av svår astma

Vad händer om din astma inte blir bättre?

Leva med svår astma

Att ha svår okontrollerad astma kan påverka ditt liv på flera sätt.