Astmamedicin

Följ läkarens ordination

Först och främst – följ din läkares ordination och ta din astmamedicin som ordinerat. Det är avgörande för behandling av din astma.

Om du under långa perioder avbryter eller slutar med den förebyggande medicinen, bara för att det känns bättre, kan astmasymtomen komma tillbaka efter några veckor då inflammationen i luftrören blossar upp igen. Då blir problemen sämre i längden. Även om du under långa perioder är utan besvär är det viktigt att rådgöra med läkare innan du ändrar din dosering.

Förebyggande astmamedicin

Du ska ta din förebyggande medicin regelbundet. Den innehåller inhalationssteroid, antingen ensamt, eller i kombination med ett luftrörsvidgande läkemedel i en och samma inhalator. Denna medicin behandlar inflammationen i luftrören. Då klingar astmasymtomen av och håller sig borta.

Förebyggande mediciner minskar den astmatiska inflammationen i luftrören och därigenom retligheten och slembildningen i luftrören. På sikt innebär det att dina besvär lindras och försvinner och att risken för akuta besvär eller anfall blir mindre. Ofta tar det 1 till 4 veckor från att du har börjat med underhållsbehandlingen till att du märker resultat. Men det är viktigt att du inte avbryter behandlingen. Fortsätt med medicinen även när besvären inte är så svåra. Besvären är ju lindrigare, eller helt borta, just på grund av att du tar din medicin.

De förebyggande mediciner som är mest effektiva vid behandling av astma innehåller en liten mängd kortison. Här pratar vi om mikrogram. Kortison är ett hormon som redan finns i kroppen och bland annat verkar mot inflammation. Förr i tiden, innan man utvecklade inhalationskortisonerna, togs astmamedicin i tablettform och innehöll då betydligt mer kortison – flera milligram. Det kunde i värsta fall ge biverkningar. Idag sker kortisonbehandling genom inhalation och du får i dig det är ytterst lite kortison. Dessutom hamnar medicinen direkt där den ska verka - i dina lungor.

Inhalationskortison tas oftast morgon och kväll. Om du har lindrig astma och är i en stabil fas räcker det ofta att du inhalerar en gång om dagen. Din läkare ordinerar den medicinering som är lämplig för just din typ av astma.

Luftrörsvidgande astmamedicin för akuta behov

Även om du är noga med att ta din förebyggande medicin kan du få tillfälliga besvär eller perioder av plötslig försämring. Det kan vara symtomgenombrott någon eller några gånger per vecka då du kanske exponerats för allergen eller andra retande ämnen. Eller så kan du uppleva längre försämringsperioder. Då kan du behöva komplettera din förebyggande medicin med luftrörsvidgande läkemedel. De ger snabb effekt som motverkar muskelkrampen i luftrören och gör det lättare för dig att andas.

Luftrörsvidgande mediciner med snabb effekt för akuta behov kan finnas i en separat inhalator som bara innehåller just det läkemedlet. Eller i en inhalator som innehåller en inhalationskortison och en snabb luftrörsverkande läkemedel som man normalt använder för regelbunden behandling. Den typen av kombinationsläkemedel är lämplig att även ta vid akuta behov – den är rentav att föredra eftersom du då även behandlar den ökade inflammationen som dyker upp i samband med de akuta astmabesvären.

Olika sorters luftrörsvidgande astmamedicin

Det finns olika luftrörsvidgande läkemedel. Det som skiljer dem åt är hur snabbt de verkar, hur länge effekten varar och hur de används. Fråga din läkare om ditt kombinationsläkemedel med en inhalationskortison och ett luftrörsvidgande läkemedel även passar att ta vid akuta behov.

Snabbverkande luftrörsvidgare med kortvarig effekt

• Används vid akuta besvär
• Hjälper snabbt, inom 1-3 minuter
• Har kortvarig effekt, 3-6 timmar

Snabbverkande luftrörsvidgare med kortvarig effekt används inte för regelbunden underhållsbehandling utan barar när du får symtomgenombrott och astmaanfall.

Om du har en snabbverkande luftrörsvidgare med kortvarig effekt som akutmedicin, och tar denna mer än två gånger per vecka, så är det ett tecken på att din astma inte är välkontrollerad. Då bör du prata med din läkare.

Snabbverkande luftrörsvidgare med långvarig effekt

• Används vid underhållsbehandling tillsammans med förebyggande inhalationskortison som ett kombinationsläkemedel i en och samma inhalator
• Används också som vid akuta behov av symtomlindring och astmaanfall
• Hjälper snabbt, inom 1-3 minuter
• Har långvarig effekt, minst 12 timmar

Den här sortens luftrörsvidgare används vid regelbunden underhållsbehandling tillsammans med förebyggande inhalationskortison. Tack vare den snabba effekten kan du använda detta kombinationsläkemedel även vid akuta behov.

Luftrörsvidgare med enbart långvarig effekt

• Används enbart till underhållsbehandling tillsammans med förebyggande inhalationskortison, inte vid akuta behov
• Hjälper inom 20 minuter
• Har långvarig effekt, minst 12 timmar

Luftrörsvidgare med enbart långvarig effekt används vid underhållsbehandling tillsammans med förebyggande inhalationskortison. Effekten kommer inom 20 minuter och varar i minst 12 timmar. De ger inte snabb lindring, så de kompletteras alltid med en snabbverkande luftrörsvidgare att ta vid tillfälliga behov.

Vilken luftrörsvidgare är rätt?

Vilken eller vilka luftrörsvidgare du behöver beror på hur svår din astma är. Det viktiga är att du får rätt behandling så att du blir symtomfri. Din läkare hjälper dig att reda ut det här.

Några tips!

• Oavsett vilken behandling du har kan du använda den snabbverkande luftrörsvidgande medicinen som ett mått på hur välkontrollerad din astma är. Behöver du använda din snabbverkande luftrörsvidgare mer än två gånger i veckan för att du känner av symtom? Det är det ett tecken på att din astma inte är välkontrollerad. Då ska du prata med din läkare så att ni kommer överens om vad du bör göra. Be din läkare om en skriftlig behandlingsplan som berättar vad och hur du ska göra när din astma blir bättre eller sämre.
• Enligt flera långtidsstudier är det bättre att komplettera förebyggande inhalationskortison med en luftrörsvidgare med långvarig effekt, än att höja doserna av inhalationskortisonet. Lungfunktionen blir bättre och symtomen färre. Dessutom minskar risken för biverkningar.

Kombinationsläkemedel

Kombinationsläkemedel innehåller både förebyggande inhalationskortison och luftrörsvidgare med långvarig effekt i samma inhalator. Vissa av dessa kombinationsläkemedel innehåller även snabbverkande luftrörsvidgare.

Effekten av dessa läkemedel är att inflammationen i luftvägarna dämpas, samtidigt som luftrören vidgas och det blir lättare att andas. Att kombinera två olika läkemedel i samma inhalator innebär inte att effekten av något av dem minskar. Tvärtom ser man positiva effekter av att läkemedlen finns i samma inhalator.

Har du en underhållsbehandling med förebyggande inhalationskortison och luftrörsvidgare med långvarig effekt var för sig? Din behandling kan bli både enklare och bättre med ett kombinationsläkemedel. Kombinationsläkemedel kan även vara ett bra alternativ för dig som bara använder förebyggande inhalationskortison som underhållsbehandling men ändå inte har kontroll på din astma. Till exempel om du behöver ta din snabbverkande luftrörsvidgare mer än två gånger i veckan.

Det finns två sorters läkemedel som kombinerar förebyggande inhalationskortison och luftrörsvidgare. Båda sorterna används för att underlätta och förbättra din underhållsbehandling, men deras olika egenskaper gör att du rent praktiskt kan använda dem på olika sätt.

Annan astmamedicin

Om du får svåra akuta astmaanfall kan du få en kort behandlingskur med kortisontabletter. Långtidsbehandling med kortisontabletter används i undantagsfall vid mycket svår astma. Till skillnad från inhalationskortisonet kan tabletterna ge biverkningar och brukar därför undvikas.

Vid svår astma som inte kan kontrolleras med vanlig inhalationsbehandling finns det numera även biologiska läkemedel.

Det finns enstaka fall där det ämne som patienten är allergisk mot inte kan undvikas, eller där behandlingen med inhalerat kortison och luftrörsvidgare inte ger önskat resultat. Då kan det bli aktuellt med hyposensibilisering, eller allergivaccination. Det innebär att patienten får injektioner med små mängder av det ämne hen är känslig mot, så att kroppen till sist inte reagerar med mot det som orsakar allergin, precis som dem som inte har astma.

Slemlösande mediciner, hostdämpande mediciner och antihistaminer hjälper inte mot astma.

Utvärdera dina astmasymtom

Här är ett snabbtest som du kan ta för att se hur välkontrollerad din astma är.

Hur har det varit de senaste 4 veckorna?

• Har du haft symtom på dagtid, fler än två gånger per vecka?
• Har du vaknat upp på natten och haft symtom?
• Har du använt akutmedicin för att minska symtom fler än två gånger per vecka?
• Har du avstått från någon aktivitet på grund av din astma?
• Under de senaste 12 månaderna, har du behandlats med kortisontabletter (så kallad kortisonkur) på grund av en astmaförsämring/astmaattack?

Nej på alla frågorna: Du har full astmakontroll.
Ja på någon av frågorna: Din astma verkar vara okontrollerad
Ja på 1-2 frågor: Du har delvis kontrollerad astma.
Ja på 3-4 frågor: Du har okontrollerad astma.

Om du inte har full astmakontroll, kontakta din läkare. Du har rätt till ett liv där din astma inte begränsar dig.